Värperör, Kolbäck

Värperör vid Värpeby är Västmanlands största gravröse och har en diameter på 35 meter och är nästan 5 meter högt. Röset är sannolikt från bronsåldern. Bronsålder i Sverige var mellan åren 1700-500 f Kr. Under bronsåldern var havsnivån högre än idag, och när röset anlades var det nära strandlinjen och väl synligt i landskapet. År 1826 undersöktes röset delvis. En järnring, en brynsten, djurben, brända människoben, ett täljknivsblad och en liten järnplåt hittades på vägen ner i röset. Efter ett par dagar nådde undersökningarna ner till ett stort stenblock. Den ansvarige arkeologen, Axel Seton, föreslog sprängning med krut för att flytta blocket. Arkeologiska metoder har förändrats sedan dess. Sprängningen resulterade i att allt kollapsade inåt med ett stort stenras som följd. Undersökningen verkar ha avtagit efter detta, och ingen återställning av röset till ursprungligt skick verkar ha skett. Än i dag syns spår efter undersökningen i form av en djup grop i toppen av röset. Röset har gett namn åt den närliggande byn Värpeby. Ordet värpe kan tolkas som stenkummel, där kummel kan översättas till grav.