Värderingen bygger på byggnadsinventeringar som är gjorda i samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Västmanlands län,
Västmanlands läns museum och respektive kommun. Läs mer på:
Kulturmiljöunderlag
Namn
Hallstahammars industriområde
Beskrivning
Området präglas av storskaliga industribyggnader i två till tre våningar i rött tegel från slutet av 1800-talet och 1900-talets första del. Den äldre arkitekturen har dekorativa detaljer i fasaderna såsom framträdande listverk och lisener som anspelar på klassiska arkitekturstilar och spröjsade fönster. Uttrycket är representativt för periodens industribyggnader och mycket av inspirationen kommer från England och Tyskland. På en del ställen i området förekommer rester av äldre spårdragningar från stickspår. Att verksamheten fortfarande expanderade under 1900-talet visar de nya kontor och tillbyggnader som uppfördes under 1950- och 1960-talet i rött tegel eller plåt med fönsterband. Det finns även tidstypiska bostadshus från 1960- och 1970-talen i området, bland annat med röda tegelfasader med ljusa plåtpartier.
Historik
Hallstahammars tidiga industrier och kvarnar förlades vid Kolbäcksån på grund av tillgången av vattenkraft. På 1400-talet byggdes Hallsta kvarn i området. År 1638 inrättades Hallsta hammare för järn- och kopparsmide vid Hallsta kvarn. Under andra hälften av 1700-talet omvandlades kopparverket i Hallsta till järnmanufaktur. Stålbränning med specialugn infördes, samtidigt som skär- och valsverk. Vid mitten av 1800-talet utvecklades Hallstahammars bruk kraftigt och år 1872 bildades Hallstahammars AB. Kanalen och senare järnvägen bidrog till att industriverksamheten växte. Runt sekelskiftet 1900 var verksamheterna som störst. Elektricitetens intåg gjorde att industrierna inte längre var beroende av vatten, varpå nya byggnader uppfördes österut. Flera nya företag startade och förlades i utkanten av industriområdet. Järnindustrin Bultfabriken grundades år 1873 och specialiserade sig på tillverkning av skruvar, muttrar och bultar. Inledningsvis kom företaget att utnyttja Hallsta bruks tekniska infrastrukturer och lokaler. På 1890-talet kunde det nya bolaget förvärva mark söder om Hallsta bruks område och utvidga sin verksamhet. Ur Bultfabriken bildades år 1931 företaget Kanthal. Till en början nyttjade den nystartade industrin Bultfabrikens lokaler innan ett nytt smältverks byggdes på Kantahls nu stora industriområde söder om Sörkvarnsvägen. År 1938 sammanslogs Bultfabriken och Kanthal och på 1940-talet skedde en kraftig expansion av företaget. Industriföretagen tog ett stort socialt ansvar för arbetarna. De uppförde exempelvis bostäder till arbetare, förmän och tjänstemän på båda sidor om kanalen. I anslutning till bostäderna och arbetslokalerna fanns kolonilotter, sjukstuga och fotbollsplan. Utvidgningen fortsatte under 1900-talet med nya lokaler, huvudkontor, brukshotell och bostäder. År 1913 uppförde Bultfabriken samlingslokalen Bultlokalen för de anställda och år 1939 byggdes en idrotts- och simhall. Under andra halvan av 1900-talet uppfördes nya lokaler för Hallsta bruks räkning väster om Trollebo och den ursprungliga anläggningen övergavs och revs slutligen år 1986. Delar av den äldre industrimiljön används idag som kontor och magasin. I övrigt är området fortfarande aktivt som industriområde.
Värdebeskrivning
Området har en lång kontinuitet som industriområde vilket har ett stort identitetsvärde för invånarna i Hallstahammar. Industriföretagen har haft en stor betydelse för Hallstahammars tätorts framväxt och utveckling. Byggnader från olika tidsperioder visar på verksamheternas långa kontinuitet och dess olika utvecklingsfaser. Spårdragningarna har ett pedagogiskt värde och kan berätta om tidigare industriverksamhet. Industribyggnaderna från början av 1900-talet, som Bultfallets kraftstation, har en dekorativ tegelarkitektur utförd med hög kvalitet. Välbevarade byggnader visar på vanliga arkitekturstilar och byggnadsmaterial för industribyggnader från tiden. Byggnader i en till två våningar, har flacka sadeltak, lanterniner, småspröjsade fönster, fönsterband och fasader i rött tegel och plåt. Samlingslokalen Bultlokalen är utsett till byggnadsminne enligt kulturmiljölagen. Byggnaden är en symbol för början av Bultfabrikens storhetstid och för det patriarkala samhälle som byggdes upp kring företaget. Lokalen har varit viktig i den fackliga och politiska arbetarrörelsen genom sin koppling till Bultens fabriker som har präglat Hallstahammars utveckling under tre sekel. Bostäder och byggnader uppförda för anställda vid företagen visar på företagens sociala ansvar samt expansionsperioder.