Allmän info

Västerås slott används idag som landshövdingens bostad, konferenslokaler och restaurang. Västerås slott uppfördes på 1200- eller 1300-talet som ett stenhus i två plan innanför bastanta sten- och tegelväggar. Det byggdes troligen för att fungera som fogdens residens och en anläggning för försvar. Efter en eldsvåda 1736 restaurerades och ombyggdes slottet under ledning av arkitekt Carl Hårleman. Då byggdes den nuvarande porten till borggården och gråstensmurarna framför slottet. 1918-1926 genomgick slottet omfattande omgestaltningar under ledning av arkitekt Erik Hahr. Portar och entréer utformades till dagens utseende, fasadputsen togs ned och väggarna överslammades tunt. 1964-66 skedde ytterligare en omfattande restaurering, då under ledning av arkitekt Nils Tesch. Slottets fasader sandblästrades och fick sin nuvarande tunna puts.

Värdebeskrivning

Västerås slott utgör sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Byggnaden är en av stadens äldsta byggnader och har bl.a. fungerat som bostad, arbetsplats, fogdeborg, landshövdingars residens och länsmuseum. Byggnaden kan genom dess olika delars tillkomsttid, som sträcker sig ända till 1200- eller 1300-talet, ge kunskap om skilda tiders byggtekniker och material. Byggnaden har genom dess ålder, utformning, placering och funktion ett stort symbolvärde för stadens befolkning.

Viktiga karaktärsdrag

Västerås slott utgör sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Byggnaden är en av stadens äldsta byggnader och har bland annat fungerat som bostad, fogdeborg och landshövdingars residens, vilket är intressant ur ett samhällshistoriskt perspektiv. Byggnaden kan genom dess olika delars tillkomsttid, som sträcker sig ända till 1200- eller 1300-talet, ge kunskap om skilda tiders byggtekniker och material. Byggnaden har genom dess ålder, utformning, placering och funktion ett stort symbolvärde för stadens befolkning.

Gårdsbeskrivning

Gårdsmiljö med kullerstensbeläggning. Park med träd och gräsytor. Gråstensmur.