Tröst och vila
Vid Skultunavägen norr om Västerås dåtida stadskärna, låg ett förhållandevis tidigt kapell och hospital för spetälskesjuka, helgat åt S:t Göran. Ett Göranskapell byggdes av Karl Knutsson framför dominikanernas konventbyggnad eller Västerås kloster. Grunderna till detta kapell hittades vid arkeologiska undersökningar på 1950talet. Dess form framgår av stensättningen framför Västerås stadshus.
I stadsdelen Blåsbo väster om Apalbyvägen, på Kapellbacken låg S:a Ursulas kapell. Där finns synliga rester av grunden bevarade. Helt försvunnet är däremot S.t Olofs kapell som skall ha legat vid den gamla Kopparbergsvägen nära Tunbybäcken.
Till tjänst för resanden till och från Köping låg S:ta Gertuds kapell vid Kapellbäcken väster om staden. Kapellet undersöktes arkeologiskt i mitten på 1930talet. Det var en liten enskeppig kyrkobyggnad av sten, troligen med gavelrösten av tegel, invändigt täckt av två kryssvalv med valvribbor av tegel. Huvudingången låg i väster.
Inte långt ifrån kapellet påträffades resterna av ett trähus indelat i två rum. Sven Drakenberg har tolkat det som bostad för kapellets ”föreståndare” och/eller härbärge. Här har även funnits en offerkälla, som kanske förklarar att vägkapellet byggdes som offerkyrka på 1400talet då vallfärderna tilltog i antal.
I Arboga står helga korskapell i Ahllöfsparken, vid en tidigare genomfartsled. Hans Almgren skriver i ”Alla tiders Arboga” att det på den norra väggen finns en nisch där en helgonbild var placerad under den katolska tiden ”nedanför den stannade de vägfarande upp någon minut, bad en bön och hämtade anda och tröst innan de återupptog sin resa”.
Den ruin som ligger söder om stadskärnan och kallas Helge Svens kapell kan även den vara efter ett vägkapell. Byggnaden har varit uppförd av tegel på en gråstensgrund, 9 x 6,65m stor med ingång i väster. Den har haft ett tegel golv under vilket skelettgravar påträffades vid en undersökning 1892.
I Västanfors socken i Fagersta kommun omnämns på 1500- talet Brandbo kapell, beläget på en halvö i Åmänningen. Platsen kallas Kapellbacken. På en karta upprättad i mars 1698 har lantmätare And. Algren där skrivit ”här berättas warit ett Capell”. (Lantmäteriverket Västanfors nr 11). Kartan visar även att vintervägen på Åmänningen kom upp på Kapelludden och passerade kapellet.