Museum Personhistoria Föremål, design och hantverk Hemslöjd Vävning Vävprov Olga Anderzon

Olga Anderzon - en pionjär för hemslöjden

Författare: Västmanlands läns museum
1880-1961
Spara
“För västmanländsk hemslöjd har hon varit den banbrytande kraften; genom henne har den väckts till förnyelse och nu nått en utveckling, som väl ingen för ett 15-tal år sedan ens i sina djärvaste drömmar kunde ana.” Så beskrivs hemslöjdskonsulenten Olga Anderzon i en artikel i VLT 1930. Olgas drivkraft och kunskap bidrog bland annat till bildandet av Västmanlands Läns Hemslöjdsförening.

Levnadsår: 1880-1961

Ort: Västerås

Yrke: Handarbetslärarinna, hemslöjdschef

Olga Anderzon föddes i Östergötland, i Lakvik Björsäter drygt 15 km norr om Åtvidaberg. Hon levde mellan 1880 och 1961. Olga hade flera textilutbildningar bland annat vid Handarbetets Vänner och Hulda Lundins vävskola. Under ett år studerade hon i USA. Olga flyttade 1914 till Västerås efter tio år i Hälsingland och en där nära kontakt med Övre Hälsinglands hemslöjdsförening.

I Västerås blev hon handarbetslärarinna vid Västerås högre elementarläroverk för flickor. Hon hade mycket kontakter och kurser i hela länet och blev den drivande i försöken att starta en hemslöjdsförening i Västmanland. 1915 hade Olga fått i uppdrag av styrelsen för tekniska skolan i Västerås att resa runt i länet och undersöka förekomsten av äldre slöjd. Det blev ett så positivt resultat att man anordnade en hemslöjdsutställning i Västerås 1916. Till den hade Olga samlat ihop över 6000 föremål inlånade från de flesta socknar i länet med tyngdpunkten på äldre textilier till exempel ryor, fälltäcken, husförhörsdukar i opphämta (en vävteknik), förlåtar (draperi), broderade örngott, lakan, dukar, äldre dräktdelar osv. I samband med utställningen bildades Västmanlands Läns Hemslöjdsförening och Olga blev dess första sekreterare. I föreningen var hon sedan verksam som sekreterare och hemslöjdschef till 1952.

Tillsammans med Emma Johansson från Sör Salbo, Västerfärnebo arbetade Olga Anderzon fram en enhetlig västerfärnebodräkt. De två besökte gårdar i trakten på jakt efter äldre dräktdelar, textilier och mönster. 1917 visades det färdiga resultatet upp.

1924 firade Sala sitt 300-årsjubileum som stad. Ett av inslagen var en stor utställning där Olga ingick i den tillfälliga styrelsen. Utställningen ägde rum i Samskolans lokaler (nuvarande Ekebyskolan). Där disponerades tio rum och två stora korridorer för att ställa ut de ca 6000 nyare och äldre slöjdföremålen. Utställningen invigdes av kung Gustav V. Sala stad ägde dock ingen röd matta för kungen att gå på. Då vävde bygdens kvinnor, bland annat i Möklinta, en kunglig matta till invigningen. En bit av mattan finns idag i Bårstugan, Möklinta.

Västerås Hantverksförening anordnade Hantverks- och Industriutställning i Västerås 1929 i det dåmera nedlagda regementets kaserner. Hemslöjdsföreningen med Olga i spetsen disponerade 21 rum i två våningar för sin utställning. Övriga tre huvudavdelningar var industri-, hantverk- och konstutställning. Det anordnades även separata arrangemang, som bland annat trädgårds- och skolutställningar. Även ett nöjesfält fanns på plats.

Olga Anderzon genomförde tidigt en insamling av vävprover från Västmanlands län. Proverna kommer från ett 40-tal socknar runt om i länet. Flest prover samlades in från Möklinta och Västerfärnebo. Av proverna utgör klänningstyger den största gruppen. Två exemplar av samma prov samlades in, en för hemslöjdsföreningen och en för Västmanlands fornminnesförening. Idag finns båda samlingarna i Västmanlands läns museums ägo.

Olga Anderzon tilldelades under sin levnad flera fina utmärkelser. Ett urval av dessa finns på Västmanlands läns museum. Det skrevs också artiklar om henne och hennes gärning för hemslöjden i länet.


Olga Anderzons vävprovssamling

På bilderna visas ett litet urval av de vävprover Olga Anderzon samlade in från byn Norrvad, Möklinta socken. Vävprovssamlingen finns hos Västmanlands läns museum. De finns också tillgängliga digitalt på Västmanlands läns museums sida på DigitaltMuseum.