Yllesta kronofogdeboställe

Innehavare av Yllesta civila boställe

Under 1700-talets första hälft var Yllesta ett boställe för häradsskrivaren i Strömsholms fögderi. Fögderiet kom till 1720 och upphörde 1869. Häradsskrivaren, eller med dåtidens terminologi ”kungliga bokhållaren”, hade som huvuduppgift att föra jordeböckerna och mantalslängderna vilka låg till grund för den lokala skatteuppbörden i fögderiet. Chef för fögderiet var kronofogden. Häradsskrivaren var underställd länsstyrelsen men skulle inom sitt ansvarsområde samverka med kronofogden.

Vid slutet av 1700-talet gjordes den ändringen att Yllesta nu istället blev boställe för fögderiets chef, dvs kronofogden för Strömsholms fögderi. Kronofogden ansvarade för fögderiets verksamhet och hade som huvuduppgift att vara allmän åklagare. Därtill var han chef för polisverksamheten i fögderiet och för skatteuppbörd, utmätning och indrivningar. Kronofogden biträddes av en kronolänsman och fjärdingsmän.

Sannolikt medförde denna ändring att manbyggnaden på Yllesta genomgick en större förändring. Den äldre manbyggnaden revs och ersattes med den nuvarande manbyggnaden som kom att utformas med omsorg och ges en sexdelad rumsplan, även kallad salsplan. Denna typ av byggnadsplan infördes i Sverige på 1600-talet och kom under 1700-talet att användas på mera ståndsmässiga byggnader såsom herrgårdar, prästgårdar och statliga boställen. Efter denna förändring tillträder den förste kronofogden Yllesta år 1798.

Vilka personer som faktiskt bodde på Yllesta framgår av de kyrkliga husförhörslängderna som noggrant redovisar samtliga de personer som var bosatta inom Kolbäcks församling.

Den äldre manbyggnaden var sannolikt utformad som en parstuga. På grundval av byggnadsrester på platsen, bland annat delar av husgrunden, bör denna äldre byggnad ha varit 30,5 meter lång och 5,5 meter bred, vilket ger en yta av 167,7 kvm.

I boken Svensk Byggnadskultur av Sigurd Erixon, utgiven 1947, kan man på sidan 288 läsa följande:

”Fram till mitten av 1700-talet gällde parstugan i viss mån som ståndsmässigt corps de logis på prästgårdarna och de medelklassartade ämbetsmannagårdarna i övrigt, däribland på boställena för militärbefäl, alltifrån ryttmästare och kaptener och neråt. Efter denna tid fick man överallt inom dessa kretsar andra pretentioner”. I boken visar figur 356 bilden på en parstuga daterad 1673 i Lisjö by, Sala landsförsamling i Västmanland, och anger att stugan då fanns i Sala hembygdsförenings samlingar.

Åren 1724-1734

Den äldsta bevarade längden för Kolbäcks församling redovisar åren 1724 – 1734. (Kolbäck A1:1a, sidan 45).

Av denna husförhörslängd framgår att Yllesta är boställe för Kungliga Bokhållaren Herr Abraham Törneroos. Han bor tillsammans med två kvinnor, Madame Christina Malmstedt som sannolikt är hans hustru, och Madame N. Schliehaut som kan antas vara en släkting som bor hos och försörjs av Herr Törneroos. 

Till sin hjälp i tjänsten har Törneroos anställda skrivare vilka bor i en flygel på Yllesta och tillhör hushållet. Skrivarna kommer och går. Under åren 1724 – 1734 tjänstgör skrivarna Hagelberg, Grönberg, Johan Giertzell, von Soldar, Hagen och Trummel.

Prästen, som ansvarar för husförhörslängderna, är skyldig att för varje person ange ståndstillhörighet och är därför noggrann med titulaturen för att på så sätt uppfylla detta krav. Kunglig bokhållaren, som är ofrälse, tituleras Herr. Således bör han enligt församlingsprästens mening uppfattas som jämställd med en adlig ståndsperson, sannolikt på grund av sitt betydelsefulla ämbete. Detta gäller dock inte för hustrun och den kvinnliga släktingen som dock får anses vara ståndspersoner även om de inte är adliga. De kan därför inte tituleras Fru eller Fröken som är adliga titlar, men prästen löser detta intrikata problem genom att använda det franska Madame. Detta bruk tycks under hela 1700-talet vara giltigt för icke adliga ståndspersoner, varvid det också är vanligt att tjänstemännen betecknas som Monsieur (Mons.) och ogifta kvinnor Mademoiselle, Demoiselle, Mamsell eller Jungfru, sistnämnda titel dock enbart för kvinnor anställda i hemmet för det fall att de inte tillhör allmogen. För skrivarna anställda hos Herr Törneroos gäller att de tilltalas Monsieur, men för von Soldar som är adelsman gäller tilltalet Herr!

Hos Herr Törneroos finns också tre huspigor, Sara, Katarina och Kerstin. För grövre sysslor på gården finns gårdsdrängarna Erik, Pelle och Johan samt pigorna Brita Kerstin och Agneta.

För driften av gården har Herr Törneroos anställt brukaren Per Eriksson som har hustrun Anna och barnen Jonas och Kerstin. Per Eriksson har också till sin hjälp ett antal drängar och pigor.

Åren 1750-1766

Av nästa husförhörslängd som omfattar åren 1750–1766 (Kolbäck A1:1b, sidan 85 och A1:2, sidan 18) framgår att det nu är Herr bokhållaren Johan Ekström, född 1723, som bor på Yllesta tillsammans med sin hustru Madame Margareta Rosagvia född 1725. Husförhörslängden saknar närmare uppgift om bokhållarens medhjälpare i ämbetet, men redovisar det stora antalet drängar och pigor som hör till boställets underlydande.

Makarna Ekström fick barn år 1759 då tvillingarna Johannes och Daniel föddes den 3 maj. Barnen döptes påföljande dag i närvaro av faddrarna: Herr Kyrkoherden, Magister Reinhold Naesman (Kolbäck F:1, sidan 153), Herr Provincialchefen Nils Björkström (Kolbäck F:1, sidan 158), Hans Fahlström klockare i Munktorp, Jan Jansson i Åby, Pastorskan Fru Anna Elwing i Bärsta (född 1693), änka efter Kyrkoherde Thermenius, Fru Barbara Melin gift med Herr Provincialchefen Björkström, jungfru Stina Barkman, änkan Anna Johansdotter i Yllesta (Kolbäck C:1 Ver:a, bild 1550) Sannolikt avlider tvillingarna i unga år och när föräldrarna år 1766 avflyttar till Fellingsbro förekommer barnen inte längre i husförhörslängden.

Åren 1766-1774

Efterträdaren till Ekström blir Inspektoren vid Strömsholms Kungsladugård Peter Meurling (1706-1782) . Han bor på Yllesta med hustrun, madame Anna Berg (1716-1792) och dottern Anna Lotta (1750-1781). Något tjänstefolk finns inte antecknat men på Yllesta ägor bor tre soldatfamiljer och en torpare med familj. När Meurling avlider 1782 är han före detta inspektor och bor tillsammans med hustrun på Yllesta ägor. (Kolbäck A1: 4, sidan 79). Sannolikt är Meurling den innehavare av bostället som blir den siste som bor i den gamla manbyggnaden på Yllesta.

Åren 1775-1798

(Kolbäck A1:4, sidan 79, A1:5, sidan 79, A1:6, sidan 85, A1:7, sidan 85).

Under dessa år finns inte någon innehavare av bostället antecknad i husförhörslängden som bosatt på Yllesta.       

Åren 1785-1794

(Kolbäck A1:6, sidan 85)

Under dessa år står en Kamrerare Mosted som innehavare av Ylllesta boställe men han är inte antecknad som bosatt där. Däremot bor på Yllesta ägor brukaren Erik Nilsson med sin familj under tiden 1788-1791 (Kolbäck B:1, sidan 212, # 7-11).

Åren 1795-1798

(Kolbäck A1:7, sidan 85)

Under dessa år finns inga ståndspersoner upptagna som bosatta på Yllesta. Sannolikt är det år 1798 som Assessor Lars Gustaf Hollsten tillträder tjänsten som Kronofogde för Strömsholms fögderi. Han inflyttar detta år från Munktorp och är under den första tiden bosatt på Värdshusbyggnaden vid Strömsholms slott eftersom han saknar familj. Ämbetet sköter han de första åren från Strömsholms slott med hjälp av skrivaren Johan Fredrik Haak (född 1780) och en dräng (Kolbäck A:7, sidan 192). Sannolikt är det under denna tid som han lär känna sin blivande hustru Johanna Herkepaus f 1776. Hon är dotter till postmästaren på Strömsholms slott, herr Hovkvartermästaren Erik Johan Herkepaus (1738-1808) och dennes hustru Johanna Maria Brauner (1755-1811). Familjen tillhör den kända finländska prästsläkten Herkepaus. (Kolbäck A1:8, sidor 277 och 279).

Släkten Hollsten

(Björksta A1:5, sidan 56)

• Kyrkoherden i Björksta Olof Hollsten, född i Norberg 15 jan 1678, död 1761
• Hustrun Catharina Aroselia, född i Västerås 1684
• Sonen GG Hollsten, född 1723 den 7 november. Ingenjör
• Dottern Catharina Hollstenia, född 1715 den 29 juli
• Dotterdotter Helena M Ekman, född i Nyköping 1741
• Dotterdotter Ulrika Ekman, född i Nyköping 1748

Åren 1801-1832  

(Kolbäck A1:8, sidan 137, A1:9-10, A1:11, sidor 124-125, A1:12)

Sannolikt har Hollsten, som tillträtt sin tjänst som kronofogde för Strömsholms fögderi 1798, samtidigt fått tillträde till Yllesta även om han inte bosatte sig där före sitt giftermål. Lars Gustaf Hollsten föddes i Björksta församling i Västerås den 2 december 1764 och dog 21 april 1845 på slussvaktarbostället Hellas vid Strömsholms våg. Han var son till ingenjören Georg Gustaf Hollsten och dennes hustru Anna Hagbom (Björksta C2, bild 139, nr 34). När han döptes utgjordes vittnena av den närmaste släkten, kyrkoherden i Badelunda, magister Samuel Curman, komministern i Badelunda Olof Hagbom, fru Margareta Hagbom, och fru Christina Hollstenia.

Hollsten gifter sig den 30 november 1807 med Johanna Gustava Herkepaus född den 18 juni 1776. Sonen Gustaf föds på Yllesta den 22 februari 1809 och döttrarna Johanna Lovisa den 1 december 1810 och Anna Teresia den 1 januari 1818 också på Yllesta.

I kronofogdens hem finns också hans unga släkting, mamsell Gustava Ulrika Hollsten (född 1796), som kommer till Yllesta år 1808. Samma år bosätter sig också fru Hollstens systrar demoisellerna Catharina Charlotta Herkepaeus (född 1773) och Hedvig Carolina Herkepaeus (född 1792) på Yllesta.

Till Yllesta kommer år 1811 även en husmamsell. Det är jungfru Catharina Elisabeth Bäckman som är född 1785 i Mariestad. 

För att fullgöra sina tjänsteålägganden har kronofogden i sin tjänst en bokhållare, ett antal skrivare och jurister, bland de sistnämnda även en adlig ståndsperson Herr Erik August Tersmeden (född 1794), vilken kommer till Yllesta 1821 och kvarstannar till 1830 då han flyttar till Arboga.

Livet på Yllesta skakas av ett sorgligt öde när den unge bokhållaren Georg Anders Stegeman, född 1798 i Stockholm, begår självmord den 18 november 1818 genom ett ”pistolskott med full överläggning” i Nibble hage bredvid Yllesta.

Kronofogden har anställt en rättare som ansvarar för jordbruket, samt ett erforderligt antal pigor och drängar för sysslor som måste utföras på gården. För sina resor har kronofogden en kusk som bor i egen stuga som ännu finns kvar.

Familjen Hollsten lämnar Yllesta den 5 november 1826 och flyttar till Svennevad. Anledningen är att assessorn anses ha begått tjänstefel när det vid byggnationen av Herrevadsbro vid Kolbäcks värdshus blir brist i kassan. Sannolikt stannar familjen endast en kortare tid i Svennevad och återkommer till Kolbäck där man bosätter sig på Herrvadsbro gård.

Det dröjer innan ny kronofogde utses och i mellantiden bor en arrendator på Yllesta. Det är inspektoren Johan Söderberg, född 1784 i Skepptuna, och hans familj: hustrun Maja Britta Eriksdotter, född 1786 och de tre barnen, sonen Jan Erik samt döttrarna Sophia och Margareta Catharina.

När Hollsten avlider den 21 april 1845 är han bosatt på slussvaktarbostället Hellas vid Strömsholms våg (Kolbäck A1:13, 384b, Kolbäck F:5, bild 18 nr 13). Då är hustrun redan avliden den 31 januari 1845. (Bouppteckningen registrerad Snevringe häradsrätt F2: 21, sidor 283 och 286).

Åren 1832-1870

(Kolbäck A1:12, 179, A1:13, sidan 167 A1:15a, sidan 277).

Den nye kronofogden Johan Daniel Iverus (född 1804 i Hedemora), kommer till Yllesta år 1832. Han är ännu inte gift och kan därför, kanske av praktiska skäl, dela bostad med Kapten Otto Sebastian von Unge, född 1797 i Säby och dennes maka Christina Elisabeth Weström, född år 1793 i Stora Tuna. Herrskapet von Unge gifte sig den 15 augusti 1832 och de bor på Yllesta under åren 1836-1838, varefter de avflyttar till det närbelägna Västerkvarn.

Kronofogde Iverus gifter sig i april 1839 med Carolina Blumenberg, bosatt på prästgården i Munktorp. Hon är född 1814 i Falun, dotter till prosten Blumenberg. Under de följande åren föds barnen Hilma Lovisa 1840, Ivar Fredrik 1842, Carolina Daniela 1845, Johan Eduard 1846, Elin Maria 1849, Disa Elisabeth Carolina 1850. Döttrarna Carolina Daniela och Disa Elisabeth Carolina avlider kort tiden efter födelsen. I familjen finns också kronofogdens svägerska, mamsell Christina Charlotta Blumenberg, född 25 december 1810 i Falun. Möjligen har hon fungerat som husmamsell och när hon flyttar från Yllesta 1842 kommer hon att ersättas med en rad unga mamseller som kommer och går, ofta redan efter ett år. Vad som är orsaken till denna flykt från kronofogdens hushåll framgår inte av husförhörslängden men uppenbarligen har förhållandena inte varit tillfredsställande för de unga kvinnorna.

I sin tjänst har Kronofogde Iverus skrivare som kommer och går, men i dessa fall är sannolikt rörligheten en följd av de unga juristernas behov att skaffa sig yrkesmässiga erfarenheter. Bland skrivarna kan nämnas notarierna Hjalmar Svedelius, född 1818 i Uppsala och Gustaf Nordencreutz, född 1821 i Upplands Haga, friherren herr Fredrik von Knorring, född 1809 i Harbo och kronolänsmannen Johan Erik Eriksén, född 1807 i Wiksta. Kronofogden har också i sin tjänst fyra huspigor och en gårdsdräng.

Iverus är en driftig person och ser inga problem med att vara industriellt verksam i fögderiet. Vid slutet av 1840-talet låter han bygga upp tegelbruk, sågverk och benmjölsstamp vid Prästforsen i Sörstafors (Sörsta) och driver denna verksamhet i egen regi till 1854 då Sörstafors Aktiebolag (bildat 1853) tar över verksamhet och Iverus blir disponent i bolaget.

Vid försäljningen behåller Iverus för egen räkning benmjölsfabriken och en del mark. Benmjölsfabriken överlåter han 1869 till Sörqvarns Industrier. I samband med försäljningen blir sonen Ivar Fredrik Iverus inspektor vid Sörqvarn. 

Yllesta upphör att vara boställe sannolikt under 1860-talet och Iverus blir då ägare till Yllesta med tilhörig mark. Han fortsätter som kronofogde fram till sin död på Yllesta den 11 juni 1869 och begravs i Kolbäck den 18 juni samma år. Han var prisad för sina insatser inom fögderiet och belönad med Kungliga Vasaorden. Änkan med hemmavarande barn flyttar från Yllesta till sonen Ivar Iverus i Sörqvarn år 1869.