Jordbrukets reformator – Carl Johan Cronstedt
Det förhindrade också utvecklingen av nya brukningsmetoder och effektiv dränering gav marken genom dikning. Brukningsmetoderna med en-, två- eller tresäde innebar att stora delar av markerna låg i träda och var outnyttjade. Jordbruksredskapen såsom årder, träplog och träharv var outvecklade. Vid skörd användes skäror och liar, vid tröskning slagor. Gödslingen var ineffektiv med ett planlöst utnyttjande av naturlig gödsel.
Under 1700-talet påbörjades en omvandling av jordbruket, den så kallade agrara revolutionen, som pågick långt in på 1800-talet. Den stora ägosplittringen ledde till flera olika skiftesförordningar, där storskifte med början 1757 var den första, följd av enskifte år 1807 och laga skifte år 1827. Avsikten med dessa förordningar var att lägga ihop böndernas ägor till större enheter för att kunna bruka jorden mer rationellt. Sammanslagningen av ägorna genom skiftesreformerna möjliggjorde också en omfattande nyodling.
Nya brukningssätt infördes under 1700-talet genom impulser från bland annat England med växelbruk, odling av vallväxter och potatis. Bättre redskap infördes, till exempel plogar med vändskiva och såningsmaskiner. Användningen av tröskmaskin spreds främst i Norrland. Något verkligt genomslag av den nya jordbrukstekniken skedde först under 1800-talet.
Machiner och konstiga inrättningar woro här ganska många.
Resande Barchaeus om C. J. Cronstedts innovationer
En av 1700-talets stora jordbruksreformatorer i vårt land var greve Carl Johan Cronstedt (1709–1777) på Fullerö utanför Västerås. Han var också tidigt verksam som arkitekt. Det är därför inte konstigt att han också ritade flera konstruktioner till jordbruksmaskiner, dessutom hade han gått i lära hos Kristoffer Polhem! Han konstruerade bland annat en sädesrensningsmaskin, en kastmaskin och en såningsmaskin vilka rönte stort intresse.
En resande, Barchaeus, fick vid ett besök på Fullerö ta del av Cronstedts innovationer och han skrev ”Machiner och konstiga inrättningar woro här ganska många”. Barchaeus såg även Cronstedts uppfinningar brukas ute på landsbygden, bland annat i Skultuna. Carl Johan Cronstedts namn är också känt genom den nya konstruktion av kakelugn som gjorde Sverige känt för sitt sköna inomhusklimat vintertid. Hans och Fabian Wredes system för ”Inrättning af Kakelugnar Til Weds besparing” lanserades 1767 som resultat av ett statligt utredningsuppdrag.