”till avkomlingars undervisning...”

Undervisningslokaler för barn fanns tidigare, ofta tillkomna på privata initiativ och genom donationer. I Västmanland, länet där gruvor och metallbruk samlat arbetskraft och i och med detta barnfamiljer, blev ofta skolundervisningen en hjärtefråga. Det inrättades tidigt skolor för barn bland annat vid bruken i Ferna, Engelsberg och Svanå. Tidiga donationer till undervisning gjordes av ägare till storgårdar som Stäholm och Springsta.

Samuel Norberg var en av de personer som gjorde en donation till en skola i länet. År 1820 överlämnade han och hans hustru en betydande summa pengar för att möjliggöra en ordnad undervisning i Hubbo socken, Samuels gamla hembygd.

Samuel Norberg föddes i Hubbo 1752. Hans föräldrar var Christina Petraea (med anor i rakt nedstigande led efter västeråsbiskoparna Nicolaus och Johannes Rudbeckius) och Olof Norberg, lektor vid Västerås läroverk och kyrkoherde i Hubbo. Vid 16 års ålder blev Samuel föräldralös och han kom som ung till Göteborg där han gick i Ostindiska kompaniets tjänst. Trettio år gammal gifte han sig med Maria Christina Smitt och blev därmed ägare av det Smittska tryckeriet och till en ganska betydande förmögenhet. Äktenskapet blev kort då hustrun dog tidigt och efter två år gifte han om sig med Fredrica Maria Nordblom.

I Göteborg och Mölndal gjorde Samuel Norberg sig känd som boktryckare, förläggare och tidningsutgivare. Bland hans meriter kan nämnas att han var utgivare av Göteborgs Nyheter och Götheborgs Allehanda, ägare av Mölndals gamla pappersbruk, delägare i Korndals pappersbruk och ledamot av direktionen för Sällskapet för växelundervisningens befrämjande i Göteborgs stift. Intresset för skolor och undervisning visade han på flera sätt under sin levnad. Han instiftade till exempel ett stipendium vid Uppsala Universitet.

Donationsbrevet som gäller skolan i Hubbo, som blev känd som Norbergska skolan, lyder: ”Vid hågkomsten av de glada barndomsdagar, vilka jag tillbringat uti min födelsebygd, Hubbo, samt de många vedermälen av godhet och välvilja, som mina Föräldrar av denne respective församlings då levande så ståndspersoner som allmoge, snart sagt dagligen åtnjöto, anser jag som en plikt och skyldighet, att i den ringa mån, jag åstadkomma kan, bidraga till deras avkomlingars undervisning och bildande, dymedelst att jag medels detta testamente giver en summa av femtusen (5000 R.r B.co) att användas till Skoleinrättning för Hubbo församlings hemmansbrukares och deras torpares barn efter den plan, som närlagda förslag utvisar…

År 1825 inköptes ¼ mantal i Jädra by som boställe åt lärare och för skola. Byggnaden uppfördes och inreddes efter ritningar och kostnadsförslag av läraren Anders Fredell vilken också blev skolans förste lärare. Överdirektör Samuel Norberg kallade honom själv till tjänsten 1826 och han stannade kvar till 1840 då han avled.

Ett krav i donationsbrevet var att läraren skulle vara prästvigd. Det kom att bli allt svårare att upprätthålla i och med folkskolestadgans tillkomst. Till slut utannonserades lärartjänsten vid Norbergska skolan utan att man fick någon sökande. Förslaget till reglemente för ”Norbergska wexelundervisningens fattig-friskola i Hubbo (1833) blev tvunget att revideras så att även icke prästvigda kunde anställas som lärare. Kantor Edvin Haagen blev Norbergska skolans siste ordinarie lärare. Han avgick med pension 1957 efter 37 tjänsteår.

Efter en tid av ovisshet har den gamla byggnaden, som i mer än 90 år tjänade som skola, använts som klubblokal för motorcykelintresserade. I drygt 35 år har Tramps MC disponerat skolan i Jädra som invändigt förändrats men exteriört känns igen från gamla fotografier. Samuel Norbergs namn lever vidare i den Norbergska donationsfonden. Varje år kan, tack vare den, stipendium sökas av ”studiebegåvade och välartade elever från dåvarande Hubbo församling…”