Olyckan i Aseas Emausverkstad
Kvarteret Mimer och Östermalm
Industriolyckan i Aseas Emausverkstad 1917
Vid 14-tiden den 27 september inträffar en mycket svår olycka i Emausverkstaden. Under ett rusningsprov av en generator slits den i stycken. Stora stycken av statorn slungas ut genom taket och väggarna. Tillsammans med delar av taket kastas också delar rotorn ut på gården. Ett stycke väcker 15 ton och ett annat väger 6 ton. Trehundra meter därifrån, på metallverkens område, hamnar ett stycke som väger 3 ton. Av maskinen återstår endast axeln med lagren och rotorstativet.
Tur i oturen är att olyckan inträffar när de 300 verkstadsarbetarna ännu inte återkommit från lunchrasten.
Nio personer träffas av sprängda delar. Aseas egna sjukvårdare och stadens ambulans tillkallas. Fyra personer har livshotande skador och fyra personer är lindrigt skadade. Tur i oturen är att olyckan inträffar när de 300 verkstadsarbetarna ännu inte återkommit från lunchrasten.
En person är redan död vid ankomsten till lasarettet. Ytterligare tre personer omkommer av sina skador. Det är den norske kontrollanten Karl von Krogh som är en av Norges främsta elektrotekniker, Emaus provchef Gustaf Cederholm och arbetarna Arthur Kumlin och Karl Skoglund. 31-åriga Skoglund är död redan vid ankomsten till lasarettet. Den 27-årige Sigfrid Eklöf har mycket svåra skallskador. Hemma har han fru och en liten son, bara två månader gammal.
Orsaken till olyckan visar sig vara bristfälligheter i rotorringarna.
För att utreda orsaken till olyckan tillsätter Asea en särskild kommitté. Den leds av professor Lindström professor Ljungberg och ingenjörerna Roos Af Hjelmsäter och Fornander ingår också. Disponent Wiking Johansson från Smedjebackens järnverk som levererat gjutgodset är också med på undersökningarna. Orsaken till olyckan visar sig vara bristfälligheter i rotorringarna. Håligheten som uppkommit vid gjutningen har fyllts igen men har stelnat utan flyta ihop med det omgivande materialet.
Begravningen för dödsoffren
Den 3 oktober avslutas arbetet på alla Aseas kontor och verkstäder redan klockan 12:30 för att personalen ska kunna delta i begravningen av de förolyckade arbetskamraterna. Domkyrkan är fylld till sista plats och de tre kistorna står sida vid sida, omgärdade av nära hundra kransar. Drygt 2000 personer är med inne i kyrkan och utanför är det många som samlas.
Kistorna placeras på öppna vagnar som är dekorerade med svart kläde. En lång precession rör sig mot östra kyrkogården där gravsättningen är. Längst fram får direktörerna Edström och Lindén med sina fruar. Stadens flaggor är hissade på halvstång, och kyrkogården är avstängd för allmänheten. Först får processionen till Cederholms grav och där håller Sigfrid Edström ett tal. Han talar också vid Kumlin och Skoglunds gravar. Deras gravar är placerade sida vid sida vid kyrkogården sydöstra hörn.
Kistan med den avlidne Krogh har skickats hem till Norge.
Klockan tre på eftermiddagen, samtidigt som begravningen är i Västerås domkyrka, begravs Karl von Krogh i Oslo. Asea representerades bland annat av ordförande i bolagets styrelse, amiral Ankarcrona. Kistan med den avlidne Krogh har skickats hem till Norge. Innan avfärden från lasarettet har Sigfrid Edström hållit ett tal och kistan har följts till järnvägen av bolagets direktör och några av bolagets högre tjänstemän. Vagnen plomberas av en tulltjänsteman. Med på tåget är bland andra Kroghs kompanjon, ingenjör Nissen.
Hur gick det då för Sigfrid Eklöf som också fick livshotande skador?
Efter olyckan blir Eklöf kvar på lasarettet i två månader. Efter röntgenundersökning i Stockholm opereras han i november 1918 och hans yrsel försvinner. När han tillfrisknar börjar han arbeta som provare och får sedan arbete på laboratoriet som avsynare. Efter 47 års arbete på Asea går han i pension 1958. Sigrid Eklöf avlider 1970, 80 år gammal.