Guldåldern

Det var en guldålder för kyrklig textilkonst och den kom till som en följd av flera parallella strömningar. En viktig bakgrund är det generella intresset för och uppskattningen av den svenska textila slöjden, som växte fram under 1800-talets senare del. Fram till 1900-talet hade utländska material, tekniker och motiv präglat kyrkotextilierna i Sverige. Många verk var tillverkade i utlandet och importerade hit. Under 1900-talet blev det allt vanligare med svenska material, som lin och till och med vadmal, och svenska tekniker som dubbelväv och snärjteknik. Konstnärer som Märtha Gahn och Ingeborg Wettergren utvecklade en rik mönsterskatt från den svenska floran.

1900-talet var också en guldålder för kyrkobyggande och kyrkorestaureringar. De nya stadsdelarna som tillkom under efterkrigstiden fick nya kyrkor. De äldre kyrkorna genomgick stora, omfattande restaureringar under samma period. Både vid nybyggnation och restaurering fanns ett behov av en ny textil gestaltning i kyrkorna.

Två stora ateljéer bildades i Stockholm under 1900-talets början, med syfte att tillverka kyrkliga textilier. Den äldsta, Licium, bildades 1904 av Agnes Branting. Hon hade dessförinnan varit direktris för Handarbetets vänner i flera år. Den andra ateljén, Libraria, bildades 1916 under ledning av Agda Österberg. Båda företagen anställde många skickliga konstnärer och hantverkare för att möta kyrkornas behov av nya textilier.

Anna-Lisa Odelqvist-Kruse var kanske den mest produktiva konstnären av kyrkliga textilier i Sverige. Hon var anställd vid Licium mellan 1948 och 1952, då hon gick över till Libraria. Hon blev konstnärlig ledare för Libraria 1954 och verkställande direktör 1969. Under sin tid vid Libraria komponerade hon den Silénska skruden år 1968. Skruden, som består av en korkåpa och en mitra, tillverkades för Sven Silén, biskop i Västerås stift 1962 – 1975. Den är vävd i tvinnat silke och kamgarn i olika blåa färger, som mörknar neråt mot golvet och ljusnar uppåt axelpartiet.

Det fanns även små ateljéer och fristående textilkonstnärer som arbetade med kyrklig textilkonst. Namnkunniga Märta Måås-Fjetterström tillverkade flera antependier till kyrkor i Skåne. I Västmanland fanns Rut Eriksson, vävlärarinnan som drev den populära butiken Handaslöjd. Bland hennes alster finns till exempel en korkåpa, formgiven 1989 till Säby kyrka.

Märtha Gahn

Född 1891 i Fellingsbro, död 1973. Målare och textilkonstnär. Konstnärlig ledare för Svens Hemslöjd mellan 1917 och 1933, ledde därefter utbildningen vid Handarbetets Vänner innan hon 1935 blev chef för Libraria AB. Gjorde mönster inspirerade av svensk allmogekonst.

Ingeborg Wettergren

Född 1978 i Arboga, död 1960 i Stockholm. Målare och textilkonstnär. Jobbade vid Libraria AB sedan dess bildande. Kompositionerna är främst landskap och blomster motiv. Hon har utfört textilier för många kyrkor i Västmanland, bland andra Västerås domkyrka, S:t Nikolai kyrka i Arboga och Kung Karls kyrka i Kungsör.

Agnes Branting

Född 1862 i Nysund, Örebro, död 1930 i Stockholm. Författare och textilkonstnär, föregångskvinna för utvecklingen av kyrklig textilkonst. Direktör för Handarbetets vänner mellan 1891 och 1904. Grundade Licium 1904 och ledde verksamheten fram till sin död. Spelade en avgörande roll för återinförandet av de liturgiska färgerna i Svenska kyrkan.

Agda Österberg

Född 1891 i Stockholm, död 1987. Målare och textilkonstnär. Var mönsterritare hos Handarbetets vänner innan hon blev chef och konstnärlig ledare för Libraria AB. Öppnade egen ateljé 1933. Var känd för sina kraftfulla mönster och starka färger.

Anna-Lisa Odelqvist-Kruse

Född 1925 i Stockholm, död 2000 i Lidingö. Började sin karriär vid Licium, blev senare konstnärlig ledare och direktör för Libria. En av Sveriges flitigaste textilkonstnärer med en mängd viktiga verk. Gjorde bland annat sju biskopsskrudar, varav Silénska skruden i Västerås är en.

Märta Måås-Fjetterström

Född 1873 i Kimstad, Östergötland, död 1941 i Båstad. Vår mest kända textilkonstnär. Gjorde flera textilier för kyrkor, främst i Skåne, men är mest känd för sina profana verk. Finns idag representerad på museer över hela världen.

Rut Eriksson

Född 1904 i Dingtuna, död 1992 i Dingtuna. Vävlärare och konstnär, innehavare av butiken Handaslöjd i Västerås. Gjorde mattan ”Västerås” med motiv från staden till Västerås-utställningen 1929.